Today I finally met my birth mother for the first time since I was born in January 1985.
I was obviously very nervous and excited before meeting her, but I could keep relatively calm before and during the meeting thanks to Rebecca's support. We went together to the adoption agency office to meet up and everything went so well! It felt so strange but in a kind of way very natural. It was like we were familiar despite the fact that I grew up without her. I heard I look very much like one of my uncles. Great, I've always hoped I would remind of some family member of mine. I will actually meet my mother again during this trip, and it feels awesome!!!
After the meeting Rebecca and I went around the Gangnam area, eating at a pretty nice restaurant. It was tasty! Later on we went home to the guesthouse for some rest, before meeting up other friends in evening to party!!! A big group of people gathered together here at our guesthouse, and it was lots of fun. Later on we went out to a club for a while, and then at last ate some street food (korean dumplings - Mandu).
A long & nice day! I wonder what will happen tomorrow!
Vad glad jag är för din skull att du äntligen träffat din mamma! :)
SvaraRaderaJag blev väldigt glad av att läsa att mötet med din mor gick bra! glädjer mig mycket Johan!
SvaraRaderacongrats on meeting ur mom...!! huhuhuhu... why is there no photo of her...?? hehehehhe... i know it's to soon... oh well~ it looks fun...!! huhuhuhu... hope u have more fun...!!
SvaraRaderaThank yoy everone! The reason why I am not posting her photo her is cause of privacy reasons. I think you all will understand ^^
SvaraRadera*everyone, *here. Man, I am tired.
SvaraRaderaÅh det är otroligt intressant och roligt att höra att mötet med din biologiska mamma gick bra och roligt att ni ska träffas igen!
SvaraRaderaSjälv kan jag inte riktigt föreställa mig hur jag skulle reagera, men antagligen fruktansvärt nervös och jag skulle säkerligen göra bort mig haha ^^
hahahaha... i know dear... :D
SvaraRaderaTack Nhina! Det känns jättebra! Det var så svårt att föreställa mig från en början - jag velade i tankarna kring huruvida jag skulle se ett möte som bra eller dåligt, men jag insåg att oavsett vad så skulle jag vilja träffa min mamma - och nu hade jag tur att ha möjlighet att göra det. Det är trots allt en del av ens identitet. ^^
SvaraRaderaJa man har ju lekt med tanken på ett möte ett antal gånger men att faktiskt göra det, det är starkt tycker jag! Själv har jag ingen chans att göra det (tror inte det finns något namn att gå på) så jag vet inte vilket val jag skulle göra. Men jag beundrar dig för att du faktiskt har träffat din biologiska mamma!^^
SvaraRadera